Jag vill inte klaga. Jag är inte en sån som klagar i onödan. Fast nu tycker jag inte det är roligt längre. Idag upptäckte jag att hela Olle är täckt i prickar. Prickar som är alldeles flammiga och är lite upphöjda. De är till och med i hårbotten. Jag visste med detsamma vad det var. Scharlakansfeber. En väns son har det med och de går i samma förskoleklass. Det verkar inte vara en rolig sjukdom och jag undrar om inte Olle har haft den bra länge. Fast det trodde de inte på sjukvårdsupplysningen. Jag tror att han kan ha haft den ända sen han kräktes för några veckor sedan. För efter det har han sagt att han har haft ont i munnen ett par gånger och Olle med glimten i ögat och matlust för två barn har inte riktigt varit här sedan dess. Fast han har varit pigg och glad ändå. Men inte den där spralliga med energi för två.
Sjukvårdsupplysningen trodde han hade nässelutslag fastän jag säger att han klagat på ont i munnen, har prickar och har en kompis med samma sjukdom. Suck. Läkaren i Östhammar konstaterade ju det vi visste. Så nu har vi ytterligare en antibiotikakur att vänta. Elsa har ju avverkat en med i vår. Stackars Olle har antagligen ledvärk, smultrontunga och fjällning av hud att vänta. Den galna våren har övergått till en galen sommar. Vi kan behöva lite sommarlov utan sjukdomar nu. De flesta sjukdomarna har vi väl avverkat vid det här laget, men det är väl säkert någon vi missat.
/Hälsningar pessimisten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar