Kaos i paradiset

Av: Maria 10:19

Hjälp! Vi har ett litet sött monster här hemma. Monstret gillar att gnälla (massor och hela tiden), dra i våra ben, bara bli buren, sova dåligt, kasta saker (läs bilar) som inte vill göra som han vill, ta alla grejer storebror har, riva ner saker som kommer i hans väg. Däremellan är han en spjuver och springer runt och busar. När han springer runt och busar är den lugna perioden här hemma.

Visst finns det något som kallas 18 mån trots? Snälla, säg det. Man blir galen på framförallt gnällandet. Att han vill bli buren och vara nära hela tiden är ju mysigt i sammanhanget. Vår ständiga kommentar här hemma är: "Det löser sig på måndag när han får börja dagis". För då kommer han att vara för trött för att strula om nätterna och vara tillfredsställd med bus från dagis. Vi kan väl alltid få hoppas!? Men den stora frågan är. Kommer det verkligen att lösa allt detta? Ge mig lugnande information är ni snälla.

Olle är väldigt motorisk och är hur duktig som helst på att springa och klättra och härma sin lillebror i allahenda ting. Dock är talet inte så utvecklat. Några ord kan han säga: Mamma, Där, Den, Titto (tittut), App (napp). Han förstår nästan allt vi frågar om och jag kan räkna upp hur många ord som helst som han pekar ut när vi frågar var de är: golvet, taket, bordet, näsan, örat, kinden, huvudet, foten, benet, handen, munnen, ögat, lampan, bilen, betongbilen, mössan, skorna, hjälmen, sparkcykeln, bollen, magen, snoppen, brorsan, lådan, traktor, bussen, tåget, sandlådan, brandbilen, hinken. Ja, listan kan göras hur lång som helst. Jag tror att Olles problem just nu stavas frustration. Frustration över att han inte kan uttrycka sig. Han vill så mycket och ibland blir det inte som han har tänkt sig. Kanske kommer talet att lösa allt. Tills dess intalar jag mig att det är 17-18 mån fasen han hamnat i. Fasen jag intalar mig existerar utifrån det jag googlat fram.