En vacker dag. Vacker precis som du.

Av: Maria 10:18

Så kom dagen. Den jag bävat för. För att jag inte skulle orka med. För hur orkar man säga hej då till sin älskade mamma? En mamma som älskat mig och ställt upp för mig i alla väder. Hon som jag kunde prata med om stort och smått, fråga om råd, ge råd till, få hjälp av, ge hjälp till, delat så många kramar och skratt med. Hon. Min mamma. Det var henne vi skulle säga hej då till den där underbart vackra sommardagen.

Det var många som kom. Fler än vad som fick plats i det vackra kapellet. Vi i familjen, släkten och så många fina vänner. Så vissa fick stå. Själv satt jag där längst fram med mina nära och kära. Det var en borglig begravning. Den första jag varit på och den första jag behövt vara med och anordna. Det var vackert. Precis som mamma var. Monica, som pratade, var fantastisk och hon berättade om mamma och hennes liv på ett sånt fint sätt. Musiken vi valt blev fin, men det var ändå mammas val av låt som kändes mest. Rakt in i hjärtat. Så många vackra blommor och ärligt så glömde jag att läsa vilka vissa av dem var från. Alla lade sina blommor under kistan och mamma fick vila på en bädd av blommor. Hon vilade där i solen som lös in.

Det kom så många tårar. Tårar för alla vackra minnen vi har och de vackra minnen vi aldrig fick uppleva. För den tid tillsammans vi haft och den tid vi istället får leva med saknaden. För att våra fina barn inte har kvar sin älskade mormor och farmor. Jag lämnade Arvids armband till mormor. Han hade gjort det tidigare, men jag hann aldrig lämna det.

Det är så många som älskar dig mamma och det sas så många vackra ord om dig. Jag hoppas alla har delat med sig av dem till dig redan innan det var dags för dig att lämna oss. Jag tror ditt avsked blev precis som du önskat dig. Sov gott mamma. Du är så saknad.

Tack alla som gjorde mammas dag till en sån vacker och kärleksfull dag!