Dumt Maria nu har du inte bloggat sen i onsdags tänker jag för mig själv. En massa har ju hänt med lille Arvid som inte skrivits ner för framtiden. Men så kan jag ju inte heller tänka. Har ju istället haft tiden till att umgås med lille sötnosen. Nog för att han ikväll har varit ledsen och åter ledsen och ännu mer ledsen när mamma tror att han vill ha mer mat. Men läste i en bok om barn att många barn är ledsna på kvällen utan anledning och att det man kan göra är att försöka finnas nära så att de kan få trygghet och närhet. Det ställer jag och Håkan gärna upp på! :) Nog för att jag höll på att bli döv på kuppen.
Vi hade en besöksfri helg och var bara för oss själva. Man behöver det ibland också. Förutom att trösta lillen har vi varit i Barkarby och försökt hitta möbler till huset. Men det är ju lättare sagt än gjort. Man får beslutsångest över de få fina möbler som finns. Kanske har vi hittat ett vardagsrumsbord iaf. Arvid sov så snällt hela eftermiddagen fastän vi flyttade honom mellan bilen och vagnen oavbrutet. Lite shopping blev det (men inga möbler :)). Åsa och Anders har flyttat till hus också. Ska dit på middag på fredag. Hennes kommentar var: "Du får ursäkta för vi har inte hunnit köpa någon matta än." Haha. Jag får väl säga nästa gång de ska till oss att: "Du får ursäkta att vi har ett tomt hus här." Jaja. Ett fint hus har vi iaf! :D
Arvid har även invigit mobilen över sängen i helgen under tiden vi monterade skåpet i arbetsrummet. Han låg och lyssnade på vaggvisan hela tiden. Blev ledsen så fort den tog slut. Så gällde att skruva upp den så fort vi bara kunde. Kärlek vid första ögonkastet var det visst! :)
Arvid spanar in kossan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar