2016-01-15

2016-01-15

Premiär i spåret

Då har jag testat något nytt i livet. Det är alltid lika uppfriskande att våga tänja lite på gränserna. Längdskidåkning check! Jag har fått så många fina bilder från åkning i en träningsgrupp som jag följer. När grannarna sedan postade ett härligt inlägg från spåren i lördagskväll var saken klar. Jag ska också testa skidor. Ser hur härligt ut som helst ju! Jag har dock inte gjort det sedan jag kanske var 7 år. 30 år sedan sist med andra ord. 

Eftersom jag har världens bästa granne som arbetar som butikschef i sportbutik var valet enkelt. Han fick hjälpa till. Han testade ut ett kit som fick följa med hem. Känns hur bra som helst. Proffsiga grejor ska det så klart vara. :) På kvällen fick jag sms och frågade om jag ville ha skidorna vallade. Vilken pärla han är! Skidor monterade och vallade. Man tackar! Nu var det ju bara själva åkningen kvar. Hihi.

Så dagen efter skidinköp var det dags. Tjejerna tänkte banga pga av kylan och den enorma blåsten, men jag tänkte inte bli snuvad på den första provturen så lätt. De fick snällt ställa upp. Det var GALET kallt. Vi höll på att förfrysa innan vi ens tagit oss upp på skidorna. Täby konstsnöspår var stället för premiären. Ett spår på ca 2,5 km vid Arninge. Blåsten blev ju inte bättre då det låg ute på ett fält. Hur hade vi tänkt nu?

Men sen blev vi varma kan jag meddela. Jag har ju aldrig åkt. Folk svishade förbi som tokar i spåret. Mina skidor stod typ stilla. Haha. Galet vad jag försökte åka. Visade sig vara lite problem med vallan. Börjar låta som landslaget. För inte kunde det väl vara tekniken som brast?! ;) Men jag anade faktiskt lite oråd när jag fick staka i nedförsbacken och jag knappt åkte framåt. Var helt slut som människa efter ett varv på några km. Stora snökockor under skidorna visade det sig och fästtejpen hade knölat sig. Hihi. 

Två fall blev det också. En sjukt läskig nedförsbacke klarade jag dock. Nöjd med det! Men skam den som ger sig. Nästa vecka är jag nog ute igen och då är det förhoppningsvis ljust ute, inte 30 m/s blåst och kanske lite varmare än den -10 som termometern visade (utan blåst). 

Nu är utrustningen invigd och nu kan allt bara bli bättre! :D Mina träningskompisar pratar redan tjejvasan. Jag är inte lika säker på den dock. 



Annars var nog den tuffaste utmaningen att pallra sig hem från stan med dator, skidor, stavar, pjäxor, bindningar, valla och allt sånt man inte visste att man behövde. Finaste grannen hjälpte mig ju att prova ut skidor och att montera bindningar och valla skidor (dock så får han ju som bekant lite backning på vallningen). De är inlämnade för omvallning i hans vallabod nu. Hihi.

Här testas det för fullt!

På tåget hem från stan

4 kommentarer:

Unknown sa...

När du bad om tips i gruppen tänkte jsg skriva "glöm inte ta av skyddstejpen ovanpå fästtejpen" (för det gjorde jag bärbuskar premiärade för första gången som vuxen liksom du). Snömassorna under skidorna!
För inte var det den som knölade sig för dig..?

Heja - bra genomfört! Jag blev sugen trots din lite inte klockrena debut i iskylan :)
Kram

Unknown sa...

bärbuskar = när jag
Haha! Snyggaste autocorrect-en på länge! :)

Maria sa...

Haha! Nej. Vi hade tagit av skyddstejpen faktiskt. På något konstigt sett hade allt det klibbiga typ geggat ihop sig i en tjock linje och det byggde ju ut en massa. Skojade faktiskt lite när jag kollade på vallningen att "det är säkert många som glömmer bort att ta bort den där skyddsplasten". Haha.

Men galet vad jag förstår att vallningen är A och O nu. Förstår varför skidkommentatorerna ojat sig om Kallas dåliga vallning på TV. Jag är ju glad nybörjare i denna materialsport och är taggad på att lära mig mer (framförallt om hur man faktiskt tar sig framåt ;))! hoppas kylan ger med sig så att jag vågar mig ut igen snart.

Maria sa...

Haha! Snygg autocorrect! :D

Min senaste träning

Följ oss med Bloglovin

Follow on Bloglovin

Sidvisningar förra veckan