En ny tid väntar

Av: Maria 10:50

Så, nu är jag inte föräldraledig längre, utan drar på mig kavaj och finskorna om morgonarna istället för jeans och gympaskorna för dagislämning. Ett och ett halvt år hemma med finaste lilla Elsa har jag varit. En tuff tid och samtidigt en väldigt fin tid med vår minsting. Jag saknar det faktiskt redan, tiden hemma. Första halvåret av min mammaledighet var mamma sjuk och sen har jag burit på min sorg över att ha förlorat henne den övriga tiden. Det är tur att jag varit hemma och haft tid för mina tankar och min saknad. Kanske har just det att vara hemma gjort det tuffare vissa perioder, men det har nog samtidigt varit väldigt bra. Sorgen ligger nu som en tung bomull runt hjärtat. Den gör ont och fyller hela bröstet, men sorgen känns inte lika akut smärtsam som tidigare. Den tunga bomullen kommer nog alltid att ligga kvar där i bröstet. Lilla Elsa och familjen har verkligen hjälpt mig under den här tiden. Vad hade jag gjort utan dem? Elsas ovetskap om vad som hänt och vad vi förlorat. Hennes leenden som smittar av sig och hennes självklara sätt att leva i nuet. Det har verkligen lindrat.

Och livet går ju vidare, vare sig man är med på tåget eller inte. Ibland vill man dra i nödbromsen och ta paus. Ibland vill man istället gasa och kasta sig mot det nya. En sak som är säker är att nya utmaningar ständigt väntar i livet vare sig de är önskade, oväntade, skrämmande och sorgliga. Tyvärr är det så att livet inte alltid är enkelt och smärtfritt.

För mig är det alltså dags att ta sats in i jobbvärlden igen. Det känns bra helt enkelt. Det är dags nu. En ny tid i livet väntar och andra typer av utmaningar. Jag avverkade precis en konsultintervju och måste säga att det kändes helt ok att få vara lite nervös och få prestera när det gäller. Det är ju så att om vi klarar av det vi upplevde som utmanande så växer vi som människor.

Nu är Håkan pappaledig och redan efter en vecka blev det visst sportlov. Vilka hade missat att det ju är sportlov? Jo, vår familj så klart. Ingen fara på taket då Håkan ju är hemma, men det blev bara en vecka för barnen på skola och dagis. De får ju inte gå under loven så länge som Elsa är hemma. Vi har fått klart med inskolningsdatum och Elsa börjar den 27 april. 11/2 år är lilla damen då och jag tror hon kommer att klara det galant, även om hon är superledsen när jag lämnar huset på morgonen. Det går över lika fort och snart är hon väl en pappagris istället.