Den smärtar så i bröstet. Den är så tung att bära. Så oerhört tung. Den är med mig hela tiden. Min ständiga följeslagare. Ibland är det så skönt att bara gråta. Tårarna flödar och de har inget slut.
Smärtan mildras lite när jag tänker att jag har förmånen att få känna sorgen. Den är ju ett bevis på hur mycket kärlek jag känner och på allt det fina som jag är så oerhört rädd för att förlora. Du är den finaste på jorden. Älskar dig så mycket! ♥
2 kommentarer:
Jag gråter när jag läser dina ord Maria. Men precis som du skriver så är det ju ett "bevis" på hur mycket man älskar en person. Sorgen är tung och skitjobbig att bära.
Idag skulle min mamma ha fyllt 57.
Tänker på er. Stor kram!
//Elin
Kram! Kusin Sofia
Skicka en kommentar