Våran Arvid är ett stycke för sig. Han skulle kunna klassas som världens lugnaste barn, världens goaste barn, världens finaste barn, världens snällaste barn, världens finurligaste barn. Ja, min hjärna har klassificerat honom på tusentals sätt. Just nu bara avgudar jag honom mer för varje minut och sekund. Han är så himla härlig. Ok jag tror att ni nu förstått vad jag vill förmedla....
Här är lite vad som hänt på sistone i lillkillens liv:
Han äter i stort sett helt själv med sked nu om vi låter honom göra det och nästan allt hamnar i munnen (eller haklappen). Viss typ av mat tycker vi föräldrar att det är smidigare att vi tar hand om.
Arvid vill numera pussas. Tjejerna på dagis slänger sig på honom och pussas varje morgon och jag kan bara tänka mig hur många pussar han får på en dag. Det har han självklart snappat upp. Man kan inte stå emot hans snoriga och matig ansikte när han lutar sig mot en för en rejäl puss! Han har dock inte kopplat det här med att läpparna ska formas än.
Han kan numera ramsan Klappa händerna... och kör gärnet. Vi går igenom alla kroppsdelar och näsan, huvudet, öronen, magen och fötterna sitter nu nästan utan att jag behöver visa honom först.
Idag satte han på sig sin stövel själv ute i hallen och kom spatserandes med den in i köket. Stort!
Arvid är inte alls blyg och på dagis går han utan problem fram till alla andra avdelningars fröknar och sträcker upp händerna för att bli upplockad. Det är kul tycker jag!
Här är lite vad som hänt på sistone i lillkillens liv:
Han äter i stort sett helt själv med sked nu om vi låter honom göra det och nästan allt hamnar i munnen (eller haklappen). Viss typ av mat tycker vi föräldrar att det är smidigare att vi tar hand om.
Arvid vill numera pussas. Tjejerna på dagis slänger sig på honom och pussas varje morgon och jag kan bara tänka mig hur många pussar han får på en dag. Det har han självklart snappat upp. Man kan inte stå emot hans snoriga och matig ansikte när han lutar sig mot en för en rejäl puss! Han har dock inte kopplat det här med att läpparna ska formas än.
Han kan numera ramsan Klappa händerna... och kör gärnet. Vi går igenom alla kroppsdelar och näsan, huvudet, öronen, magen och fötterna sitter nu nästan utan att jag behöver visa honom först.
Idag satte han på sig sin stövel själv ute i hallen och kom spatserandes med den in i köket. Stort!
Arvid är inte alls blyg och på dagis går han utan problem fram till alla andra avdelningars fröknar och sträcker upp händerna för att bli upplockad. Det är kul tycker jag!
Arvid på framsidan idag
1 kommentar:
Fina Arvid! Han kanske lär sig bra saker på dagis också! =) Vi ses i helgen när du har tid hos mamsen. Kramis
Skicka en kommentar